Loading...
Sommaren 2024 i Tyskland förändrade allt. Die Mannschaft gick in i hemma-EM som ett lag i kris – gruppspelsutslagna i VM 2018 och VM 2022, utan identitet och utan hopp. De gick ut som värdnationens stolthet, med en kvartsfinal mot Spanien som de förlorade i förlängning efter att ha varit det bästa laget under turneringens första två veckor. Julian Nagelsmann gjorde på tre månader det som hans föregångare misslyckades med under sex år: han gav Tyskland en taktisk identitet och en tro på att de tillhör världstoppen igen.
Inför VM 2026 är frågan om EM-effekten håller. Tyskland har visat under hösten 2025 och vintern 2026 att Nagelsmanns system inte var en tillfällig uppflammning – resultaten har varit starka, spelet har varit konsekvent, och den unga kärntruppen har mognat ytterligare. Kvalificeringen sköttes utan problem, med sex segrar på åtta matcher i en grupp med Ungern och Irland. Men att prestera hemma inför 60 000 tyska fans i Stuttgart och att prestera borta i 35-gradig värme i Dallas är två helt olika saker. Tyskland har aldrig vunnit VM utanför Europa – titlarna 1954, 1974 och 1990 var alla på europeisk mark. Det är en statistik som oddsen borde ta hänsyn till men sällan gör. I den här analysen granskar jag om Deutschland har det som krävs för att bryta det mönstret.
Efter hemma-EM – vad har förändrats?
Nagelsmann tog över ett lag som hade förlorat sin identitet under en rad tränare – Joachim Löw under sina sista år, Hansi Flick under sitt korta och katastrofala uppdrag. Det han gjorde var elegant i sin enkelhet: han valde spelare som ville spela för Tyskland, gav dem tydliga roller och släppte dem fria inom ett definierat taktiskt ramverk. Toni Kroos lockades tillbaka från landslagspension och blev turneringens bäste spelare – men Kroos har nu definitivt pensionerat sig, och hans frånvaro lämnar ett hål i Tysklands mittfält som inte enkelt fylls.
Florian Wirtz har tagit enorma steg sedan EM 2024. Liverpools kreativa geni – som bytte Bayer Leverkusen mot Premier League sommaren 2025 – har utvecklats till en av Europas mest kompletta offensiva mittfältare vid bara 22 års ålder. Hans dribblings, hans passningsval och hans avslut gör honom till den typ av spelare som kan bära ett lag genom en turnering. Jamal Musiala, hans kompanjon i det kreativa mittfältet, har fortsatt leverera i Bayern München med en kombination av teknisk briljans och taktisk intelligens som få spelare i hans ålder besitter. Tillsammans bildar Wirtz och Musiala den mest spännande unga mittfältskombinationen i turneringen.
Men Kroos frånvaro skapar ett strukturellt problem. Hans förmåga att kontrollera matchens tempo – att sakta ner när laget behöver vila, att accelerera när en öppning uppstår – var avgörande för Tysklands spel i EM 2024. Utan honom faller det ansvaret på Robert Andrich eller Joshua Kimmich, och ingen av dem har samma medfödda känsla för matchkontroll. Nagelsmann har experimenterat med Kimmich i en djupare roll under hösten 2025, och det har fungerat rimligt väl – men inte på den nivå som Kroos levererade. Det är gapet som avgör om Tyskland är en titelkandidat eller bara en kvartsfinalkandidat.
Försvaret har stabiliserats kring Antonio Rüdiger och Jonathan Tah, en kombination som ger fysisk styrka och erfarenhet. Rüdiger, numera på sin tredje säsong i Real Madrid, har den typ av mästerskapserfarenhet som inte kan köpas – hans lugnande inverkan på försvarsspelet och hans förmåga att leda baklinjen gör honom till en av turneringens bästa mittbackar. Kimmich på högerbacken ger offensiv bredd men skapar ibland defensiva svagheter när han driver framåt, och det är en balansfråga som Nagelsmann ständigt justerar.
Framåt är Kai Havertz Tysklands förstaval som central anfallare. Arsenals allround-forward har haft sin bästa säsong i karriären under 2025/26, med 16 mål i Premier League, och hans förmåga att kombinera med Wirtz och Musiala i trånga utrymmen ger Tyskland ett flytande offensivt spel som är svårt att försvara sig mot. Niclas Füllkrug ger ett annorlunda alternativ – mer fysisk, bättre i luften, perfekt som inhopp i sena matcher – och den variationen i anfallsspelet är en av Nagelsmanns smarta taktiska lösningar.
Marc-André ter Stegen i mål hade en utmärkt EM 2024 som ersättare för den skadade Manuel Neuer, och han har nu cementerat positionen som Tysklands förstaval. Hans bollspel med fötterna – kanske det bästa i hela turneringen – ger Tyskland en extra dimension i uppspelet, men hans tendens att ta risker med korta passningar under press kan straffa sig mot lag som pressar högt.
Det som gör Nagelsmanns Tyskland annorlunda än de föregångarna är den offensiva mentaliteten. Under Löws sista år och Flicks korta era spelade Tyskland en passiv, bollinnehavsbaserad fotboll som saknade riktning – de kontrollerade matchen utan att skapa chanser. Nagelsmann har infört vertikalt spel med snabba omställningar, och Wirtz–Musiala-axeln ger dem den kreativa motor som driver systemet framåt. Pressingen har också blivit mer aggressiv – Tyskland vinner bollen högre upp på planen och skapar chanser närmre motståndarens mål. Det är en stil som kräver enorm fysisk kapacitet, och i nordamerikansk sommarvärme kan den bli en utmaning att upprätthålla i 90 minuter. Nagelsmann behöver en plan B för matcher där pressingen inte fungerar, och hittills har den planen varit otydlig.
Grupp E – Elfenbenskusten, Ecuador, Curaçao
Tyskland fick en generös lottning. Grupp E med Elfenbenskusten, Ecuador och Curaçao är en av turneringens svagaste, och Die Mannschaft bör avancera som gruppetta utan allvarliga problem. Men det finns nyanser som förtjänar uppmärksamhet.
Elfenbenskusten vann Afrikanska Mästerskapet 2024 på hemmaplan och har en trupp med genuint kvalitet – Sébastien Haller, Franck Kessié och Nicolas Pépé ger offensiv bredd, och den defensiva organisationen under Emerse Faé har varit imponerande. De är inte ett lag som Deutschland kan ta lätt på, särskilt inte i en gruppmatch tidigt i turneringen där Elfenbenskusten har allt att vinna och inget att förlora. Den typ av matcher – favorit mot motiverad underdog – är precis de matcher som Tyskland historiskt haft svårt med i VM-sammanhang. I VM 2018 förlorade de mot Sydkorea. I VM 2022 förlorade de mot Japan. Mönstret av att tappa koncentrationen mot ”sämre” lag är en tysk akilleshäl som Nagelsmann medvetet arbetat med att eliminera, men som kan återkomma under turneringspress.
Ecuador är ett sydamerikanskt lag med genuin turneringskapacitet. Deras VM 2022-insats – kvartsfinal mot Senegal – visade att de kan konkurrera på den här nivån, och med spelare som Moisés Caicedo i Chelsea och Piero Hincapié i Bayer Leverkusen har de individuell kvalitet i nyckelpositioner. Ecuador spelar en intensiv, pressingbaserad fotboll som kan orsaka problem för lag som vill kontrollera bollen – och Tyskland under Nagelsmann vill kontrollera bollen.
Curaçao debuterar i VM 2026 och blir gruppens svagaste lag. Deras kvalificering genom CONCACAF (Confederation of North, Central America and Caribbean Association Football) var en bedrift i sig, men kvalitetsgapet till de övriga tre lagen är enormt. Matchen Tyskland–Curaçao bör sluta i storseger och ge Nagelsmann möjligheten att rotera truppen inför knockoutspelet.
Min prognos: Tyskland vinner gruppen med nio poäng. Elfenbenskusten tar andraplatsen före Ecuador, och Curaçao åker ut poänglösa. Det finns en liten risk att Tyskland tappar poäng mot Elfenbenskusten om de underskattar dem, men Nagelsmanns professionella approach gör det osannolikt.
Oddsen – undervärderade eller med rätta?
Tyskland ligger runt 10.00–12.00 att vinna VM 2026 – sjätte eller sjunde favorit, bakom Argentina, Frankrike, England, Brasilien och Spanien. Det innebär att marknaden ger dem ungefär 8–10 procents sannolikhet. Frågan jag ställer: är det för högt eller för lågt?
Jag lutar åt att det är marginellt för lågt. Tysklands EM 2024-insats visade att de har den taktiska kvaliteten och den individuella briljansen att konkurrera med världens bästa, och Nagelsmanns förmåga att maximera spelarnas potential är bevisad. Wirtz och Musiala är den typ av spelarparet som kan explodera i en turnering och ta laget hela vägen – tänk Xavi och Iniesta 2010, men yngre och mer offensivt orienterade. Problemet är Kroos frånvaro, den defensiva sårbarheten och det faktum att Tyskland aldrig vunnit VM utanför Europa. Fyra VM-titlar, alla i Europa – det är inte en slump utan en reflektion av hur tysk fotboll historiskt presterat bäst i en miljö de förstår och kontrollerar. Nordamerika i juni–juli, med långa resor mellan spelstäder och klimat som varierar från Torontos svalka till Houstons ångande fuktighet, är en okänd variabel för ett tyskt lag.
Min bedömning: Tyskland runt 11.00 har svagt värde. Jag bedömer deras realistiska sannolikhet till runt 10–12 procent, vilket gör odds över 10.00 till fair eller svagt positivt. Det är inte tillräckligt för att rekommendera en stor satsning, men det är tillräckligt för att inkludera Tyskland i en bredare VM-portfölj. Specifika marknader: Wirtz som turneringens bäste spelare runt 15.00 har genuint värde om han spelar som han gjort i Liverpool, och Tyskland att nå semifinal runt 3.50 speglar rimligt deras kapacitet givet en generös grupplottning. Musiala som turneringens skyttekung runt 20.00 är en lång shot men inte orimlig – hans målform i Bayern har förbättrats markant under säsongen, och om han tar straffar för Tyskland blir oddsen intressantare.
Jokern i turneringen – min dom
Tyskland får 7 av 10 i min bedömning. Det är ett betyg som speglar den positiva utvecklingen under Nagelsmann, den individuella kvaliteten hos Wirtz och Musiala, och den gynnsamma grupplottningen – men som också tar hänsyn till Kroos frånvaro, den defensiva sårbarheten och den historiska oförmågan att vinna VM utanför Europa. Tyskland är den klassiska jokern – ett lag som antingen kan nå semifinal och utmana om titeln eller åka ut i kvartsfinalen utan att ha visat sin fulla potential.
Min prognos: Tyskland vinner Grupp E överlägset och slår ett mellanskiktslag i sextondelsfinalen. Kvartsfinalen blir det verkliga testet – troligen mot England, Brasilien eller ett annat topplag beroende på lottningen – och det är där Nagelsmanns taktiska skicklighet och Wirtz–Musiala-duons kreativitet ställs mot den typ av kompakt, defensivt organiserad fotboll som Tyskland historiskt haft svårt att bryta ner. Jag tror att Tyskland når kvartsfinal, med semifinal som realistisk övre gräns. En VM-titel vore en sensation, men det vore inte den mest chockerande sensationen – Nagelsmann har redan visat att han kan överträffa förväntningarna, och den tyska fotbollens förmåga att återuppfinna sig ska aldrig underskattas.